De skapade ett ekonomiskt under. Lil' Kims frisör skapade ett komiskt underverk.
Journalisterna älskade Nordkorea. De beskrev landet som ett "ekonomiskt under" och arbetarnas paradis. Naturligtvis fick de inte tillstånd att besöka var som helst. Det var regeringen som bestämde vilka personer de skulle intervjua och vårt de skulle åka. I radioprogrammet försökte en av journalisterna att försvara reportaget (och sig själv). Hon sa att de inte kunde beskriva vad de inte såg men detta argument kan jag inte köpa. Även under 70-talet fanns det mänskliga rättighetsorganisationer som hade skrivit rapporter om Nordkorea. Dessutom kunde journalisterna ha sökt upp Nordkoreanska flyktingar för att få ögonvittnesskildringar om livet i landet.
Ett föredöme för andra länder
Visst var journalisterna slarviga men detta är inte hela historien. Enligt min åsikt illustrerade reportaget hur många "intellektuella" svenskar betraktade kommunism. De ville tro att auktoritär kommunism skulle fungera i fattiga länder (men inte i Sverige naturligtvis). Samma sak hände när en svensk delegation besökte Pol Pots Kambodja/Kampuchea. Vid hemkomsten beskrev de Kambodja som ett föredöme för andra länder.
Denna tendens att betrakta kommunism som "bra för dem men inte för oss" händer fortfarande idag. Jag kan komma ihåg när SVT sände en rad program för att fira att Fidel Castro hade suttit vid makten i 50 år. Errrmmm visste ingen på SVT att Fidel Castro var en diktatur? Eftersom han satt vid makten satt andra i fängelse. Det spelar ingen roll att han är Amerikas fiende - en diktatur är en diktatur.
Det verkar som om vi vägrar att erkänna sanningen om den inte stämmer med våra naiva världsbilder.
1 kommentar:
Lyssna själv på smuggelhävan på nordkoreanska ambassaden idag. P3 dokumentär är bra :)
Skicka en kommentar